I februari 2009 gick de svenska israelkramarna till stor offensiv i Sydsvenskan och Expressen, för att med anklagelser om antisemitism skyla över och avleda den upprördhet som Israels massaker på Gaza åstadkommit världen över och även i Sverige. Den taktik som används är att försöka rulla upp hela israelkritiken, från palestinarörelsen och vänstern till den parlamentariska oppositionen i riksdagen.
Medlet är som vanligt guilt by association i en lång kedja. Först börjar man med någon eller några som redan gjorts fredlösa, som Shamir och Rahmi. Därefter kommer de som kopplas ihop med dem på något sätt, oavsett vilket, till exempel jag. Eftersom jag har varit gästskribent på en av de mest lästa politiska vänsterbloggarna, Jinges blogg, så blir den också besmittad. Lars Ohly som tidigare sagt att han gärna läser Jinges blogg, avkrävs sedan på avståndstagande. Eftersom Ohly ingår i den politiska oppositionen, måste han göra något för att denna inte skall bli besmittad med antisemitism.
Så gillras fällan för Ohly och han är inte sen att falla däri. Om Jinges blogg vore marginell, skulle självklart Ohly kunna dumpa den rakt av. Men Jinge har många läsare på sin blogg. De är kunniga och deltar själva i debatten där. Jinge är också medlem i v och samtidigt en av de mest kunniga i palestinafrågan, men framförallt den ende inom vänstern i Sverige som vågar konfronterar sionismen och de svenska israelkramarna. Alltså måste han och v räddas. Enklast är naturligtvis att lägga skulden på någon som inte är medlem i v och som redan är nästan fredlös. Någon som man riskfritt kan pissa på.
I en intervju i EXPO säger så Ohly att Jinge är inte antisemit och Lasse Wilhelmson är värst, underförstått den som möjligen skulle kunna vara det. Med anledning av detta skriver jag ett brev till Ohly och frågar vad han menar:
”Hej Lars,
Du säger i en intervju i EXPO att ”Lasse Wilhelmson är värst av gästskribenterna” hos Jinge.se. Jag vet inte vad du vet om mig, eller om du känner till vad jag skrivit om Israel/Palestina. Jag tycker att du skall ta reda på detta genom att besöka min blogg:
https://lassewilhelmson.wordpress.com/
Där finns dels en beskrivning av mig själv, dels alla de artiklar jag skrivit i frågan. Under de senaste åren har jag regelbundet blivit angripen som person i de flesta stora tidningar, men aldrig fått möjlighet att gå i svaromål. Aldrig har någon i sak kritiserat det jag skrivit eller på min uppmaning kunnat påvisa faktafel eller att jag någonsin har skuldbelagt judarna som kategori.
Jag har en stor familj och har varit en offentlig person i Täby kommun i 25 år. Som du kanske förstår är det inte så kul att alltid ohörd bli betraktad som en samhällets paria – en fredlös. Aldrig i något sammanhang har jag uppträtt under pseudonym, vilket de flesta gör som deltar i bloggdebatterna, eftersom jag alltid står för vad jag säger och gör.
Jag är en av de främsta experterna på sionismen i Sverige och mina artiklar är vitt spridda i världen. Jag hade kanske förväntat mig att du åtminstonde hade preciserat varför jag är ”värst”. Eller är jag bara en sån där person som du måste ”förhålla dig till”?
MVH
Lasse Wilhelmson
Vihemsvägen 3
183 60 Täby
08-756 06 67″
Ohlys pressekreterare, ej Ohly själv (!) svarade följande:
”Hej och tack för ditt mail. Den formulering som avses är när du skriver att Monica Lewinskyaffären var en typisk Mossadfälla gillrad för Clinton. Den sortens konspirationsteorier är problematiska eftersom den knyter an till antisemitiska stereotyper. Vi menar att rågången måste hållas väldigt tydlig. Kritiken måste riktas mot staten Israels agerande och aldrig mot judar som grupp. Även om det inte är frågan om en medveten avsiktlig antisemitism kan den här typen av formuleringar ändå bidra till att förstärka stereotyper och den rasism som faktiskt fortfarande drabbar judar världen över.
Med vänlig hälsning
Kristoffer Housset
Pressekreterare till Lars Ohly (v)
08-786 57 05
076-14 54 202”
Jag överlåter gärna åt läsaren att själv fundera på hur det kan komma sig att det nämnda citatet ur min artikel Kommer världen att förändras nu, som är en kommentar till det amerikanska presidentvalet, inte har ett dugg att göra med det efterföljande resonemanget. Själv funderar jag på vad sionismen egentligen gör med människors tänkande.
I en senare artikel i Expressen svarar Ohly det som israelkramarna vill, nämligen att han är motståndare till antisemitism och så vidare, även inom vänstern. Det är bara det att allting som sionisterna inte gillar är numera antisemitism. Det är som att besvara frågan när han slog sin fru sist.
Jan Guillou kommenterar detta träffande i Aftonbladet med att nu har Ohly förnedrat sig genom att försvara sig i stället för att angripa försöken att skyla över Israels gazamassaker. Antisemitismen är ju sionismens livsluft och själva förutsättningen för dess judiska stat. Varför överhuvudtaget inlåta sig på att diskutera på den sionistiska planhalvan? Det är ju så enkelt att bara säga att man är antirasist och därför emot den judiska apartheidstaten, att de fördrivna palestinierna måste få komma hem och att alla människor, även de mellan Medelhavet och Jordanfloden, skall ha samma rättigheter.
Vad är Ohlys problem?
Lasse Wilhelmson 