Under den senaste tiden har en debatt blossat upp kring den sionistiska skribenten “Anna Ekström”, som tycks ha en obegränsad förmåga att producera artiklar och få dessa publicerade överallt i svensk media.
Den utlösande faktorn blev när den före detta konsuln Ingmar Karlsson i Författarförbundet ifrågasatte “Anna Ekströms” anonyma förtalskampanj mot honom med anledning av hans nyutgivna bok Bruden är vacker men har redan en man: sionismen – en ideologi vid vägs ände?, Wahlström & Widstrand, 2012.
Karlsson apostroferade en av den svenska kulturelitens sionistiska riktkarlar Torbjörn Elensky, som var aktuell som hans efterträdare i Författarförbundets styrelse, eftersom denne försvarat “Anna Ekströms” förtalskampanj. Detta ledde till att Karlsson omvaldes med stor majoritet till Elenskys förtret. Något som även anonymt kommenterats på Axess.
Spekulationer har naturligtvis uppstått om “Anna Ekström” i själva verket är Torbjörn Elensky, vilket han energiskt förnekar, men också om vem “Anna Ekström” egentligen är.
Vad som blir resultatet av dessa förvecklingar inom den svenska kultureliten återstå att se, men en sak är klar: Det sedan länge uppdämda motståndet mot israelkramarnas dominans och den självcensur som journalister med yrkesheder av försörjnigsskäl påtvingats av gammelmedias ägare och den judiska lobbyns förtalskampanjer har nått vägs ände.
Låt oss därför gå över till fenomenet “Anna Ekström”. Här finns uppenbarligen en “gravad hund” som Hasse Alfredsson plägade säga.
1. “Anna Ekström” har producerat artiklar i en sådan omfattning, med sådant varierat innehåll och med så olika stilarter, att det omöjligen kan röra sig om en person.
2. Dessa artiklar är extremt israelvänliga och innehåller förtal och smädelser som är typiska för judiska skribenter och deras kujoner – i sann sionistisk anda.
3. Det faktum att gammelmedia frikostigt och till synes hämningslöst sedan länge publicerat “Anna Ekström”, är en bekräftelse på att hennes artiklar står i full överenstämmelse med de intressen som gammelmedias ägare har.
4. Det kan konstateras att det råder panik bland israelkramarna inom den svenska kultureliten och att det nu handlar om “damage control”, det vill säga att så långt möjligt försöka minska de negativa effekterna av “Anna Ekström”.
5. Runt om i världen finns det tusentals Sayanim och/eller av Israel/Mossad finansierade propagandister vars verksamhet nu eskalerar expolsionsartat som en följd av att även israelvänliga stater och övernationella organ nu på allvar oroas av Israels politik. Senast genom uttalanden av utrikesministrarna inom EU, inklusive Carl Bildt.
6. “Anna Ekström” och hennes tillskyndare hävdar att hon är en verklig person och att hon har rätt att vara anonym. Må så vara, men faktum kvarstår, att så länge detta förhållande gäller, så kan “Anna Ekström” inte personligen göras ansvarig för sina skriverier och spekulationer om vem/vad “Anna Ekström” egentligen är, kommer att fortsätta till skada för hennes budskap.
“Anna Ekström” kan säkert ha skrivit något själv – om hon finns – men långt ifrån allt. Det innebär att det finns ett antal personer som faktakontrollerar och redigerar artiklar som publicerats i hennes namn och som skrivits av personer som av politiska skäl inte vill stå som författare. Med största sannolikhet har Torbjörn Elensky flera fingrar i denna syltburk, tillsammans med Lisa Abramowicz, Lena Posner-Körösi och många andra.
Det mesta talar därför för att “Anna Ekström” är politisk målvakt i ett kollektivt Hasbara-projekt och att hennes framfart understryker det dominerande ägarintresset inom gammelmedia.
Är någon förvånad?
Täby den 15 maj 2012
Lasse Wilhelmson
Lasse Wilhelmson 