Bechir Rabani intervjuas av Lasse Wilhelmson

Inledning 

Bechir Rabani är 32 år och bor i Skåne. Jag har under några år tagit del av hans skriftställning. Dels på hans egen blogg Crystalklart, dels i olika Face-book grupper, men även på till exempel webbtidningen Arab Nyheter och i papperstidningen Nya Tider, där flera av hans artiklar publicerats. Bechir har många så kallade följare, inte minst i den yngre generationen. Han skriver oftast kortfattade ”pamfletter”, som är raka och fräckt ironiska. Men även mycket detaljerade iakttagelser av beteendemönster och mentaliteter. Modiga sammanfattningar av de problem som handlar om massmigrationen, multi-kultur, ekonomi, media och de nykoloniala krigen. Och sist men inte minst om hur allt detta sammantaget kan göras begripligt för en bredare publik. Det har gjort honom till en mycket tydlig, uppskattad och fruktad profil i alternativ media, som förtjänar en särskild presentation.

Både Bechir och jag själv uppfattas av vissa som ”förrädare”, eller dissidenter i de grupper som vi en gång tillhört. Bechir i relation till islam, araber, palestinier och invandrare. Jag själv i relation till marxismen, det judiska och sionismen. Att vi båda starkt ogillar den politiska korrektheten blir därmed en självklarhet. Men hur är det med vår ”nationalism”? Kan man älska både sitt fädernesland och det land man flytt till/växt upp i och samtidigt vara ”internationalist”? Jo, jag tror faktiskt det. Och jag undrar om inte Bechir år en sådan person …

Fråga 1: Berätta om din bakgrund och vad du gör när du inte skriver?

Jag kom till Sverige ifrån Syrien i början på 80-talet. Min släkt flydde ifrån Palestina 1948 då landet blev ockuperat. Jag växte upp med en mycket utbildad politiskt insatt pappa. Hela min barndom och ungdom hörde jag honom prata om världen och diverse händelser, men på den tiden var jag inte alls intresserad av att fördjupa mig, då mina intressen var på ytliga nonsens saker.

… kan du berätta lite mer om din pappa och släkt, har du syskon?

Min pappa är född i Syrien, hans föräldrar flydde från Palestina till Syrien. Han växte upp i Syrien och höll sig mycket till studier, där utbildade han sig till byggingenjör. Strax därefter gjorde han lumpen och stred för Hafez al-Assad i bl.a. Libanon och även mot israeliska styrkor. Han var även livvakt åt befälen i armen. Jag har hört diverse historier av hans barndoms vänner och blev ganska imponerad av vilket geni min pappa är i planering och överlevnad. Min pappa har alltid varit politiskt intresserad, men han är även en religiös man. Den islam jag växte upp med går inte ens att jämföra med dagens hycklande islam. Min pappa föll aldrig i shia vs sunni fällan, då han anser att alla har rätt till sin tro och att islam är en. Min pappa höll sin tro för sig själv, han sprang inte runt och provocerade eller propagerade i religionens namn. I dag skakar han på huvudet när han ser vad islam har förvandlats till. Materialismen och radikala ideologier har ätit upp religionen från insidan. I dag kan du i stort sätt få vilken muslim som helst att bryta mot religionen för pengar. I dag ser man muslimer som har handplockat olika delar ur religionen som passar ens livsstil, med andra ord varje muslim har skapat sin egen ”islam”.

Jag har en stor släkt, majoriteten är i Syrien, några lite utspridda runt om i världen. Den senaste olagliga invasionen har gjort att en handfull har flytt till Europa. Jag har fem syskon, jag är äldst. Mina föräldrar har lyckats göra ett bra jobb med alla oss syskon. De kom till Sverige när Sverige kunde stå för sina ord om att erbjuda ett bättre liv. Inte som idag, där man staplar folk på högar ute i getton och hoppas på det bästa. Där läget idag liknar en accepterad form av människohandel.

I skolan berömde ofta min svensklärare mig för att jag hade en gåva i att utrycka mig i skrift. Skrev jag en fantasinovell så kunde läraren fråga mig gång på gång efter del 2. Men även under den tiden så brydde jag mig inte om det, jag ville festa, jaga brudar och bete mig som en idiot.

Men så en dag slog det mig ”vad fan håller jag på med, jag kan så mycket mer än detta”, förmodligen en mognads fas. Jag började ofta prata med min pappa och fördjupade mig i det han pratade om, till min stora förvåning så hade han rätt i precis allt och då var det enbart ytan han skrapade på. Med tiden så lärde jag mig att kombinera det jag visste och lärt mig med mitt sätt att skriva. Min stil föll extremt många i smaken, mina följare växte otroligt snabbt och det var från alla politiska färger och nationaliteter. Att skriva för mig blev en passion och först då insåg jag att detta är vad jag brinner för. Jag gör nytta och samtidigt gör något jag älskar. Väldigt få människor idag gör något de brinner för. Så jag är väldigt tacksam för detta livsöde. Pappa sa alltid till mig att ta allt jag lär mig i skolan med en nypa salt, just de orden gjorde att jag började se på saker som få gör idag, nämligen kritiskt och objektivt.

… vad var särskilt viktigt för dig?

Det viktiga för mig är att förmedla objektiv verklig information till folket. Dels för att de ska förstå vilken teater som försiggår i Mellanöstern, hur väst stödjer terrorism med ena handen och låtsas bekämpa den med andra handen, dels för att Europa ska förstå vad som väntar dem. Samma människor som demolerade Mellanöstern, kommer inom snar framtid att göra detsamma med Europa. Att väcka folket är prioritet ett och därefter forma en enighet för att ta tillbaka makten, som i en så kallad demokrati ska och måste alltid utgå från folket och inte från män i kostym.

Min mamma driver ett familjehem för små barn från utsatta länder, där vi alla hjälps åt aktivt. Jag tränar väldigt aktivt och håller mig mest hemma, där jag läser och fördjupar mig i diverse ämnen rörande banksystemet, radikala ideologier, samhällsfrågor och global politik. Jag försöker hitta kopplingar och mönster mellan olika ämnen och personer. Har ett dussin ”förbjudna” böcker hemma som inte Bonnier har lyckats förpesta med lögner. Jag har utvecklats från att vara en stå i centrum partykille till att bli en ensamvarg som konstant jagar svaren på lögnerna vi växte upp med och fortfarande matas med idag.

Fråga 2: När började du skriva och hur gick det till?

Jag har ju alltid varit väldigt rebellisk av mig, ställde ofta frågor i skolan som ingen annan vågade ställa.

… till exempel vad då?

Oavsett vilket ämne vi hade el vilken talare som kom till skolan, så var jag snabb med att räcka upp handen och ställa frågor som många tänkte men ingen vågade göra. Ifrågasätta det personen säger, komma med sakliga motargument. En gång rök jag ihop med en moderat som kom till klassen för att prata i gymnasiet. Kommer inte ihåg vad det handlade om, men jag blev utslängd. Efter klassen kommer min lärare fram och berömmer mig, han höll med. Bara där är ett typexempel på hur hårt tyglarna sitter på svenskarna. Folk vågar inte ha sina åsikter, de anpassar sig för att inte frysas ut, i en demokrati 2016 kan du bli av med jobbet om du inte har ”rätt” åsikter.

Jag hamnade ofta i heta diskussioner, vissa gånger fick min pappa sparka till mitt ben under bordet för att jag ibland kanske gick för hårt på. Jag nöjde mig liksom aldrig med en rubrik från den privatägda median, hörde jag något så var jag tvungen att grubbla ett extra varv eller som man idag har brännmärkt frasen självständigt tänkande med ordet ”konspirera”.

Det är total tabu att dra egna slutsatser idag, har inte pappa Bonnier och mamma Schibstedt rört vid ämnet så får man inte heller lov att prata om det. Min rebelliska sida tillsammans med min analysförmåga och egenskapen att enkelt kunna se mönster, har gjort att min hjärna konstant arbetar och läser av. Det blev grunden för mitt skrivande. Jag satte stor fokus på att skriva politiskt och speciellt om Mellanöstern för cirka 6 år sedan. Även om jag innan dess hade stort intresse för just världshändelser och historia.

Fråga 3: Kan du berätta lite om hur ditt skrivande har utvecklat ditt eget tänkande?

I takt med att jag började skriva politiskt, så kom jag in på andra ämnen som jag aldrig tidigare har lagt stor fokus på. Så som läkemedelsbranschen, GMO,konsumtion, banksystemet m.m. Där insåg jag att alla punkter är kopplade samman. Oavsett vilken ände man börjar i så hamnar man på samma gemensamma nämnare, en finanselit som genom storföretag, banker och media har greppat taget om planeten och mänskligheten. De samspelar för att successivt plundra nationer och förvilla folket till att forma sina tankar efter finansiella intressen, om det så gäller krig, flyktingpolitik, konsumtion, ideologier, trender, sex och så vidare. Just detta har utvecklat mitt tänkande något kopiöst. Jag tänker bredare och klarare. Vi alla är formade efter mallar och har inprogrammerade åsikter grundade på till exempel religion, kultur och medias hjärntvätt.

Fråga 4: Både du och jag har ju av olika skäl en stark relation till Palestina, samtidigt som vi representerar olika generationer. Hur skulle du vilja beskriva din relation och på vad sätt som den är relevant för dina analyser?

Min relation är egentligen att jag lider med alla oskyldiga som drabbas. Problemet idag som både judar och araber gör fel är att man ser på läget som en fotbollsmatch, man håller på sitt lag och skiter fullständigt i det andra laget. Oskyldiga dör på båda sidor av planhalvorna men man sörjer enbart sina egna. Samma retorik med shia, sunni, kurder och övriga mellanöstern folk. Man bryr sig enbart när sitt egna lag drabbas. Detta gör att hatet hela tiden fostras vidare på båda hållen.

Tar du en valfri jude eller arab idag och frågar grundligt om varför de avskyr varandra, så kommer du i 9 av 10 fall få identiska svar utan någon vikt. Det är då man förstår att mycket av hatet är inprogrammerat sen födsel. Men även genom att ledarna som går längst fram för båda sidor, spelar på propagandan för att kunna driva igenom sin religiösa el politiska agenda, kosta vad det kosta vill. De som sitter på toppen skiter fullständigt i fotfolket, jag har träffat judar och araber som lever knapert. Detta bekräftar att de alla är pjäser i ett större politiskt spel och de styrande har inga tvivel om att offra fotfolket.

Sen består många av Israels fanclub mest av folk som är trötta på islam och flyktingar, ett älska din fiendes fiende dilemma. En falsk form av kärlek. Jag är varken för att oskyldiga judar eller araber dör, men jag är lite mer kritisk till Israels beteende då deras ockupation var startskottet på konflikten. Araber och judar har alltid levt sida vid sida i harmoni i Palestina. Araberna tog dessutom emot judarna med öppna armar då kristna väst föraktade judarna.

Först 1948 när den radikala politiska ideologin sionismen invaderade Palestina så började problemen.

… en ideologi kan väl inte invadera?

Inte själva ideologin, men när den förgiftat folkets sinne så får det människor att göra fruktansvärda saker grundat på en fantasi lögn. Så funkar många radikala ideologier. Fasaden är alltid wow, men djupet är ruttet och gynnar de få. Sionism är judarnas motsvarighet till ISIS.

… sionismen är väl en ideologi och ISIS en legoarmé för USrael?

Ja, men fortfarande är sionism och wahhabism (ISIS) två extremistiska ideologier, samma struktur, samma hierarki, samma vansinne, samma slutmål och samma tankesätt – tyck som oss eller dö. Om man tänker efter så är de häpnadsväckande lika, extremism som enbart värnar om sina egna.

Tittar du sen på de högsta posterna inom media, finans och storföretagen så sitter där inga muslimer. Radikala muslimer är enbart pjäser, på toppen sitter den kristna högern och sionister. Jag har gjort min research grundligt och såg snabbt mönstret. Även om de kallar sig ”judar” så skiter de fullständigt i judendomen, då många judar själva lider idag. Dessa herrar är affärsmän och gör vad som krävs för att gynna deras vinstmaximering och expansion, de använder ”antisemitism” som kamouflage. De som ofta gapar ”antisemit” har inte ens själva fördjupat sig i ämnet. Det är deras enkla genväg för att slippa inse att radikal islam är enbart ett symptom av ett större problem och att slippa skola om sig.

… hur menar du?

De som använder det uttrycket vet ofta inte vad det betyder, de glömmer bort att semit betyder folkgrupp från Mellanöstern, Nordafrika, Spanien. De är riktiga semiter. Så ordet i sig är otroligt feltolkat. Sen så vägrar samma personer som stirrar sig blinda på islam att inse att även judendomen och kristendomen har sina extremistiska ideologier. De springer dock inte runt och gapar ”Allah Akbar” med sprängmedel. Utan de sitter högre upp och gör det en ideologi ofta gör, formar spelplanen efter sin vision och gynnar deras tro. Muslimer är bara pjäser, fotfolket för att spela ut länderna och människor mot varandra.

Situationen i Palestina är en ren orättvisa, för den som verkligen vill studera detta objektivt så gör det, man förstår ganska snabbt vad som är fel. Vi pratar om världens tredje starkaste krigsmakt kontra en civilbefolkning med stenar och hemmagjorda raketer. Bara till att ställa statistiken mot varandra så ser man klart och tydligt att Israel utnyttjar sin makt på ett mycket brutalt sätt. Det rättfärdigar absolut inte att mörda oskyldiga judar, men man måste förstå att vid en ockupation så kommer även ett motstånd.

Jag har slutat att tro på att Palestina hade haft det bättre under ett arabiskt styre. Det hade varit lika mycket lidande men en vänligare form av lidande. Den enda lösningen i Mellanöstern är att frånta makten från extremisterna på båda sidorna av planhalvan och därefter påbörja en fredsprocess.

… vad tror du krävs för att åstadkomma en rättvis fred?

Att makten från extremisterna på båda sidorna krossas. Eftersom de båda använder vanliga judar och muslimer som offer för att driva fram sin ideologi och vision. Genom rädsla, propaganda och ingrott hat så får extremisterna total kontroll över folket och kan därigenom styra massan åt vilket håll man än behagar. Detta går om alla världens länder, speciellt de största, slutar att invadera länder olagligt och istället fokusera på att lösa konflikter i olika länder. Hade man lagt hälften av den energi man lägger på invasioner och plundring på att skapa fred så hade vi inte haft några krig idag. Det finns inga pengar i fred, det finns ingen vinstmaximering och expansion i fred.

Fråga 5: Vilka är de största kontroverserna du varit inblandad i och vad har du lärt dig av dem?

Jag var ju programmerad likt alla andra araber till att se ner på judar och att springa runt och göra reklam för en religion som en väldigt liten del av muslimerna följer på ett sunt sätt. I takt med att mitt medvetande ökade så slutade jag att se på saker så fyrkantigt och slutade framförallt att se på mig själv som ett offer eller som en minoritet som skyllde allt på ”rasism”.

Detta uppvaknande i sin tur gjorde att jag hamnade i konflikt med många invandrare och framför allt araber. Jag bröt mot de inlärda reglerna och normerna, jag sågs som en förrädare och hängdes dessutom ut i en Palestina grupp då jag skrev en artikel för tidningen Nya tider. De flesta förväxlade den med Fria tider, oavsett så tycker jag att har man mage att länka till krigshetsande sionistiska mediakoncerner som Bonnier och Schibsted, som kontrolleras av internationella storbanker, som Goldman & Sachs med flera, så ska det nog gå bra att dela eller skriva för alternativ media.

Min artikel handlade om hur ”antirasism” idag är selektiv och används som ett verktyg utav finanseliten genom media för att politiskt hetsa färg vs färg eller religion vs religion. Sätta fokus på minoriteter och samtidigt kväva majoriteten. Detta kommer med tiden att normalisera en bild av ett icke svenskt Sverige, vilket kommer att låta andra mindre utvecklade kulturer och religiösa delar att äta upp Sverige från insidan och därmed krossa nationalstaten så att landet öppnas upp för storföretagen och bankerna. I våra hemländer bedriver man samma agenda, men där använder man sig av krig och radikala grupperingar.

Man hängde ut mig grundat på rena lögner utan några sakliga argument. Den nya Palestina rörelsen är ett skämt, alla grupper idag handlar om att synas, flörta med tjejer och få bekräftelse eller pengar på Palestiniernas lidande. De sitter bakom skärmen och delar videos utan någon som helst koll och formar sina åsikter på några sekunder. Den nya generationen araber går inte ens att jämföra med våra föräldrar. Det var även en kille i den diskussionen som använde ordet ”konspiration” gentemot mig. När en Palestinier eller arab använder det ordet, då vet man att mitt folk idag har tappat allt vad gäller kunskap.

Alla våra länder idag ser ut som de gör på grund av en ”konspiration”. Jag blev så klart blockerad innan man hängde ut mig, så jag fick inte en chans att svara tillbaka. Men inte enbart araber, utan även judar som stödjer extremism gick till attack med alla möjliga lögner för att sänka min trovärdighet. Jag går hårt på mot extremism, oavsett religion eller ideologi. Att båda sidor ogillar mig, betyder ju att jag är på rätt spår. Vill man sträva efter en fredlig värld så bör man sätta all fokus på extremism.

Tyvärr är många så fokuserade på islam idag, att man totalt har missat att flera former av extremism har smugit sig in i länderna med inflytande makt. Och att cirka 30 procent av alla palestinier faktiskt är kristna som flytt till andra delar av världen är väl praktiskt taget okänt. Tror man att islam är den enda religionen med en extremistisk gren, så har man nog en hel del research att göra. Högst upp i makteliten sitter inga muslimer, de är bara fotfolket, pjäser i ett politiskt spel.

Fråga 6: Du har ju skrivit så mycket, men de två pamfletter som jag särskilt kommer ihåg är:

”Rakt på”  och ”Bonnier-blattarna”. 

Den senare var ju ditt svar till bland andra Gina Dirawi, som har palestinsk släktbakgrund, när hon nyligen skyllde sin egen ”otrygghet” på svenska vita män och även ändrade den svenska nationalsången som programledare i Melodifestivalen tillsammans med Sarah Dawn Finer som har judisk släktbakgrund. ”Bonnier-blatte” är verkligen en träffande modern svensk variant av ”House Nigger”, som användes av min generation i USA på de slavar som också blev sin husbondes röst.

Hmm … Intressant att du har noterat detta. Jag kör rakt på för att vi är fostrade att göra det motsatta, nämligen att lyda och följa flocken. Därför har många i Sverige snarlika åsikter om precis allt. Ofta mellan två val för att ge ett falskt sken av att man lever i en demokrati. Det är mycket viktigt att köra rakt på och att tala klarspråk. ”Bonnier-blattar” kom jag på när det svenska lemmeltåget började kalla oss klarsynta invandrare för ”hus-blattar”. Jag svarade att jag är hellre det än en ”Bonnier-blatte” som säljer sin moral, sitt förnuft, sina värderingar och sin karaktär för att få lite rampljus och pengar. De spelar även på sin hudfärg och ”rasism” för att få lite förtur. De anser att vi på något absurt sätt har förtur för att vi är lite mörkare, de finner sig helt enkelt i offerrollen, vilket jag totalt vägrar. Hela charmen med livet är nämligen att kämpa sig fram. Jag har inget vanligt namn och jag är en arab, aldrig haft problem med några utmaningar.

… är det något annat av det du skrivit skulle du själv vilja lyfta fram och särskilt puscha för?

Något som jag lägger stor fokus på nu är hur makteliten använder ”mångkultur” och minoritetsmakt för att krossa Europas nationalister och därmed öppna upp länderna för storföretagen och bankerna. Genom att ge minoriteter övertag och rampljus, samtidigt som man munkavlar svenskarna så kommer detta med tiden att ersätta det Sverige vi en gång kände el växte upp i. Därför har man satt stor fokus på muslimska länder och länder med mindre utvecklade kulturer gällande kvinnosyn och värderingar.

Makteliten vet att muslimer är starka i sin tro och kultur, vilket gör deras expansion aggressivare än svenskarnas. Sen att många av de länder där folk kommer ifrån föder fyra gånger så många barn än svenskarna har även det en stor betydelse i vad som väntar Sverige och de övriga europeiska länderna. Vi kommer att få se ett inbördeskrigs-scenario där man spelar ut islam mot icke muslimer och det kommer att leda till totalt kaos. Vilket i sin tur kan ge makteliten ett öppningsläge att erbjuda ett ”hjälp-paket”, vilket innebär byt ut dina rättigheter och friheter mot ”trygghet” och ”säkerhet”. Mer kontroll, mer bevakning och mer makt åt militär/polis.

Fråga 7: Hur ser du på ideologier, religioner, organisationer och politiska partier?

Dessa saker du nämner här behöver inte nödvändigtvis vara något dåligt. Det enda problemet är att allt har hamnat i fel händer. Idag använder man dessa för att splittra och kontrollera folket. Kollektivism kan skada oerhört då de som är med i olika grupper slutar att tänka själv. Helt plötsligt står man för saker som man kanske inte egentligen gör på grund av just flockbeteendet.

Fråga 8: En del brukar ju hävda att det är viktigare att kunna ställa bra frågor än att presentera lösningar. Håller du med om det och vilka skulle du själv vilja ställa?

Båda är lika viktiga och bör inte utesluta varandra. Utan frågor hittar man inte problemen och utan svaren kan man inte lösa frågorna. Min största fråga är, att vi har haft nästan alla ideologier och partiet mer eller mindre vid makten eller på en position där de kan påverka samhället och världen. Är det då inte märkligt att världen fortsätter att sjunka? Att människan fortsätter att gå i samma system och tro sig kunna hitta nya svar.

Fråga 9: Ok, men det är ju inte förbjudet att även föreslå saker och ting. Så vad bör enligt din mening göras? Har du några ”goda råd” till de olika grupper som framöver skall samexistera i Sverige?

Mitt råd till svenskarna är att bevara er nationalism som en stark grund-kedja i mitten, där övriga kulturer kan assimilera sig fast i den kedjan. Med andra ord ska de som kommer anpassa sig, ha skyldigheter och själva bidra tillbaks till det landet som sträckte ut sin hand för att erbjuda ett bättre liv. För jag kan lova dig att hade det varit omvänt och svenskarna kommit till våra länder som vi avgudar, så hade ni blivit tvungna till att anpassa er till vårt land. De flesta invandrare som gapar ”öppna gränser” hade själva inte förespråkat hälften i sina hemländer. Alltid lätt att spela med andras kort där man inte förlorar något på det. Eller, jo i längden blir alla lidande, men det är ingen som tänker på.

… men det verkar ju som om många invandrare inte vill assimilera sig, utan bildar parallella samhällen för sin egen kultur och religion. Hur ser du på det?

Det är ett rent vansinne. Länder som Sverige är bland de mest naiva, tröga och lättlurade på planeten. Jag har fått mig många skratt i denna tragedi som pågår, hur är det ens möjligt? Det ställs inga krav på de som kommer. Man stämplar alla som kommer hit som offer från krig. Vilket är en stor bluff, 20 – 25 procent kommer från kriget i Syrien. Resten är från världens alla hörn. Öppnar man gränserna till ett mjukost land likt Sverige, dessutom med världens generösaste välfärdssystem så ska man ha jävligt klart för sig att alla vill komma hit. För vem vill inte glida på räkmacka och slippa jobba?

När man väl stämplar folk som offer så betyder det i klarspråk: inga skyldigheter, massa snyft, förmåner, förtur, inget ansvar osv. Som att alla vita är kollektivt skyldiga för vad som händer i världen. Helt absurt och detta kommer med tiden att bli Sveriges och svenskarnas totala undergång. Dessa parallella samhällen är inte längre en liten del utav samhället. Se på England, jag var där nyss, vissa områden är totalt dominerade av radikal islam med sharia lagar. Det är precis vad som väntar Sverige.

Våra kulturer är mindre utvecklade i flera avseenden som är oerhört viktiga för att kunna samspela med andra människor. Så som kvinnosynen, våld, värderingar och så vidare. Dessutom är våra kulturer otroligt aggressiva i sin expansion, dels på grund av att vi föder mer barn än svenskarna, men även på grund av att vi inte viker oss. Raka motsatsen till svenskarnas beteende och livsstil. Det svenska välfärdssystemet är ett av de bästa och mest rättvisa systemen på planeten, just för att det är grundat på principen att ge och ta.

Det är ingen slump att makteliten dränker Europa i kulturer och radikala religioner som är Europas raka motpol. Detta garanterar enorma konflikter och det ser man en försmak på idag. Man kan senare använda rädslan och misären som följer, mot folket. Dels kan man få mer kontroll i utbyte mot ”trygghet”, men även lyckas man försvaga länderna och befolkningen för att senare plundra båda ekonomiskt och på resurser.

Fråga 10: Hur ser du på framtiden i – Sverige, Europa och värden för övrigt?

Mycket mörkt tyvärr. Men frågan är inte om detta är precis vad världen förtjänar. Vi kanske måste se ett enormt fall för att kunna resa oss igen. Det känns som att tala till döva öron. Svenskarna är hopplösa och tycks enbart hålla sig inom ramarna av sin privatägda media. Därför blir de alltid tagna på sängen, alltid tio ljusår efter verkligheten. Även invandrare i Sverige är helt körda i skallen. Antingen är de hjärntvättade av materialism och karriär eller så har de köpt hela gangster-kulturen. Detta i kombination med att man konstant försöker begränsa folkets informationsflöde och att man har sänkt skolornas nivå till botten, gör att man fostrar fram ytliga, narcissistiska, sexuellt störda, egoistiska, vilsna och tröga framtida generationer.

Det kommer att hända en hel del framöver och det kommer inte att vara vackert. Mycket lidande och mycket förödelse väntar Sverige och hela Europa. Samma maktelit som förstörde våra länder, håller nu på att förstöra era.

Fråga 11: Själv har jag med åren alltmer blivit någon slags nationalist. Det finns två länder i världen som idag sticker ut i detta avseende. Palestina finns nästan inte längre på grund av de judiska bosättarnas etniska rensning och Sverige går i spetsen inom Västvärlden för avvecklingen som nationalstat på grund av okontrollerad massinvandring. I bägge fallen styrs denna utveckling av den sionistiska maffia/maktelit som kontrollerar ideologi- och ekonomiproduktionen i världen. Håller du med mig om att våra fäders länder har en nyckelroll i dagens värld och att Palestina tillhör palestinierna och Sverige svenskarna?

Då är vi två. Även om man vill tro på en värld utan gränser där alla kramas och äter prinssesstårta under regnbågen så är verkligheten något helt annat. De kulturella och religiösa skillnaderna är för dominerande och för olika för att det ens skulle fungera i dagens värld. Kanske om 500 år minst så kan människan leva som den illusion fantasivärld många jagar idag. Just nu behöver vi starka självständiga och självgående länder som samspelar med varandra. Med ett stolt enat folk där kunskapen och självkännedom är prio ett. Där kärleken för sitt land och sitt folk är prioritet 1. Detta är globalisternas största mardröm. Därför är man så fokuserad på att krossa enigheten och krossa nationalstaten. Därför försöker man förknippa nationalism med nazism. Varför tror ni att våra länder är så svåra att krossa? Vi är de största nationalstaterna på planeten, våra kulturer och religioner är starkare än era. Vi viker inte oss enbart på grund av medias propaganda.

Så länge Sverige är en kassako så kommer många nationalister från andra länder inte ge samma rätt till svenskarna. Vilket är hyckleri i sin finaste form. De flesta som är positiva till mycket som sänker Sverige idag, hade aldrig förespråkat detta i sina egna hemländer. Det är lätt att spela poker med någon annans kort, där du aldrig förlorar på det eller drabbas utav det.

Jag får tacka så mycket för intervjun. Det är spännande att kunna konstatera att oavsett generation, eller kulturell och etnisk bakgrund, så har vi i stort sett kommit fram till samma världsbild.

Tack själv Lasse, dina texter och böcker har format mycket av den jag är idag. En eloge och en enorm respekt till dig. Som trots din judiska bakgrund vågar kritisera extremismens delar, precis som mig själv. Har själv ofta tänkt på att vi båda från olika bakgrunder lyckats komma fram till samma slutsatser. En arab och en jude som bröt sig fria från de inprogrammerade normerna och hatet. Vi ser igenom spelet då vi insett att vårt folk är själva offren i detta politiska spel av extremism.

Rakt på

”Bonnier-blattarna” 

 Arg ”blatte” om homohyckleri

Den selektiva ”antirasismen”

Den hycklande kurdens återkomst …

 

 

Lasse Wilhelmson berättar om sitt uppvaknande – intervju i Radio Nordfront

Källa med lyssnarkommentarer

 

Recension av ”Är världen upp och ner?”, av Pia Hellertz

Recension av ”Är världen upp och ner?”

Pia Hellertz hemsida

 

ISIS, USrael and so on. A Summary.

Written by Lasse Wilhelmson

Updated 11 okt 2014: I wrote this summary just after my trip to Middle East this summer and my interview with AMSI:s spokesman Al Faidhy. Since then a lot has happened which shows that this ”organization” received more advanced weapons and people. The role of Turkey has also become more clear.

ISIS/IS (Islamic State of Iraq and the Levant) is the latest attachment under the AL Qaida umbrella created by the CIA in the 1980s. ISIS is controlled and funded by USrael, Britain and Saudi Arabia for the purpose of creating chaos through terror and false-flag operations. The objective is to weaken and split up the nation states of the Arab world , according to the 1982 Oded Yinon Plan.

USrael have used Al Qaida groups with various fanciful names to initiate or hijack the popular uprisings known as ”The Arab Springs”.

During recent years, experts from CIA and Mossad have trained Islamic extremists in camps in Jordan. Together with hired killers and Jihadists who had experience from other Muslim countries, a military force was formed – ISIS – estimated to consist initially of 5000 – 10000 persons and first used in Syria, and which now seems to have increased. Moreover, there are reports that ISIS’ leader is a Jewish Mossad agent and that the beheading of the English journalist James Wright Foley, was a bluff.

ISIS later played a small part in the uprising against Al Maliki. Peaceful demonstrations in 2013 turned in May 2014 into a long-planned military offensive. Experienced officers from Saddam Hussein’s army were in the lead together with representatives from the tribes that dominate northern and western Iraq – ”The Military Councils for the Revolutionary Tribes”.

Spokespeople for these, such as AMSI (Association of Muslim Scholars in Iraq), have rejected ISIS’ crimes and The Baath Party has declared war against ISIS.

Clearly these swift, substantial military wins over Iraq’s army, including the occupation and control of huge cities, cannot have been achieved solely by ISIS’ limited resources. Neither can their crimes have gained extensive support among the Iraqi people.

But there are indeed people who seriously believe that a few thousand ”Muslim fanatics”, well-armed for their task, could achieve all this, and that their proclamation of a ”caliphate” could have some actual substance, apart from scaremongering for a western audience.

ISIS’ main objective has been, through its brutal actions, to discredit Islam and the popular uprisings for the liberation of Iraq, and to boost USraels’ and their allies’ interests in The Arab world. ISIS is, in fact, at present, the foremost weapon to achieve the final battle between the Christian and Muslim worlds that the power elite has been planning for a long time. Reports of ISIS’ attacks on Christians in the Arab world and inflated threats against the US emphasise this.(1)

Failure to inform about the situation has also caused a religious blindfold and to unsuspecting Muslim youths from Europe joining ISIL.

In the middle of August the first act in this political theatre came to an end. It was reported that Al Maliki had resigned and was no longer Iraq’s president, in agreement with the wishes of the US and Iran. A few American bomb raids and some hundred American experts against terrorism had now deflected the alleged threats from ISIS against the Yazidi people. Al Maliki had become a non compliant puppet, as had Saddam Hussein, and the Iraqis needed more disruption. The US, and lately Syria’s, ongoing bombing raises the question of what and who is really being bombed?

Will the next step be, with the help of the new puppet in Iraq, to complete partition – a Shia-dominated state in the south, a Sunni-dominated around Baghdad in the west and a Kurdish state in the north? There is increasing evidence of new military activities from the US and its allies in Iraq and Syria – with ISIS as a pretext.

However, the future roll of ISIS is not immediately apparent because its creators and users have slightly different agendas. It is clearly used to achieve diverse aims. There are reports that ISIS has already freelanced as Frankenstein’s Monster – which eventually killed its own creator.

In the meantime, the military is called in to suppress uprisings in the US, Israel has recently learnt that Gaza cannot be beaten with conventional ground troops and thus continue bombing, and increasingly more nations are abandoning the falling dollar. Sweden is without military defence with wide-open borders for mass-immigration.

Things are not looking good.

Täby 25th august 2014

(1) Samuel P Huntington mapped out the guidelines in his book ”The Clash of Civilisations and the Remaking of World Order”. 1966. Zbigniew Brzenzinkis describes the geopolitical strategy in his book ”The Grand Chessboard, American Primacy and its Geostrategic Imperatives”, 1997. The Power Elite currently works on two fronts – Ukraine and Syria/Iraq. Nowadays it is clear to the world that the Jewish state, the Jewish lobby, mainly in the US, and Jewish oligarchs and leading politicians in Ukraine play a central part in all of this.

Note: Lasse Wilhelmson travelled in the Middle East last spring and interviewed the spokesperson for AMSI in Jordan. The interview can be found on his blog.

Also Sniegoski: The Mainstream Media, ISIS and Iraq War Déjà Vu.

ISIS, USrael med mera – en sammanfattning

Skrivet av Lasse Wilhelmson

Uppdaterad den 4 oktober 2014: Jag skrev min sammanfattning av ISIS/IS i somras, direkt efter min resa till Mellanöstern och intervjun med AMSI:s talesperson Al- Faidy. Sedan dess har en hel del hänt som visar att denna ”organisation”, dels har fått mer avancerade vapen, dels utökats betydligt. Turkiets roll har också blivit mer uppenbar.

————————————

ISIS/IS (Islamic State of Iraq and the Levant) är det senaste tillskottet under det Al Qaida-paraply som skapades av CIA redan under 1980-talet. ISIS kontrolleras och finansieras av USrael, Storbritannien och Saudi-Arabien för att skapa kaos med terror och false-flag operationer. Syftet är att försvaga och dela upp nationalstaterna i arabvärlden enligt Tel Avivis Oded Yinon plan från 1982.

Al Qaida-grupper med olika fantasifulla namn har av USrael använts för att initiera eller ta över de folkliga uppror som kommit att kallas för ”Den arabiska våren”.

Under de senaste åren utbildade experter från CIA och Mossad islamistiska extremister i läger i Jordanien. Tillsammans med inhyrda yrkesmördare och jihadister med erfarenhet från andra muslimska länder bildades en militär styrka –  ISIS – som bedömare inledningsvis uppskattade till 5 000-10 000 personer och som först sattes in i Syrien och som nu verkar ha utökats. Uppgifter finns också om att ISIS ledare är en judisk Mossadagent, samt att den uppmärksammade halshuggningen av den engelske journalisten James Wright Foley var en bluff.

ISIS kom senare att bli en mindre del av upproret mot Al Maliki. Fredliga demonstrationer 2013 övergick under maj månad 2014 i en länge planerad militär offensiv. Den leds av erfarna officerare från Saddam Huseins tidigare armé och företrädare för de stammar som dominerar i norra och västra Irak – ”The Military Councils for the Revolutionary Tribes”.

Talesmän för dessa, såsom AMSI (Association of Muslim Scholars in Iraq), har tagit avstånd från ISIS illdåd och Baathpartiet har förklarat krig mot ISIS.

Det är uppenbart att de snabba och stora militära framgångarna över Iraks armé, inklusive ockupation och kontroll av miljonstäder, inte kan ha genomförts enbart av ISIS:s begränsade styrkor. Eller att dess illdåd kan få stöd i bredare befolkningskretsar i Irak.

Ändå finns de som på allvar tycks tro att några tusen ”muslimska fanatiker”, som varit välutrustade för sin uppgift, skulle gå iland med allt detta och att deras utropande av ett ”kalifat” skulle ha reell substans utöver skrämselpropaganda för en västerländsk publik.

ISIS främsta uppgift har varit att genom sin grymhet misskreditera islam och det folkliga upproret för Iraks befrielse, till förmån för USraels och deras allierades intressen i Arabvärlden. I själva verket är ISIS det för närvarande främsta vapnet för att åstadkomma den slutstrid mellan den kristna och muslimska världen som länge planerats av världens maktelit. Detta understryks nu av uppgifterna om ISIS:s angrepp på kristna i arabvärlden och uppblåsta hot mot USA. (1)

Underlåtenheten att informera om dessa förhållanden har även lett till att religiöst förblindade och godtrogna muslimska ungdomar från Europa anslutit sig till ISIL.

I mitten på augusti avslutades den första akten i denna politiska teater. Då meddelades att Al Maliki avgått som Iraks president, enligt USA:s och Irans önskemål. Några smärre amerikanska bombangrepp och ett hundratal amerikanska experter mot terrorism har nu avvärjt det påstådda stora hotet från ISIS mot folkgruppen Yazidis. Al Malaki blev för olydig som marionett, liksom tidigare Saddam Hussein och irakierna behövde mera söndring. USA:s och senast även Syriens fortsatta bombningar reser frågan om vad och vem som egentligen bombas?

Blir nästa steg att med hjälp av den nya marionetten i Irak slutföra dess delning i en shiadominerad stat i söder, en sunnidominerade runt Bagdad och väster och en kurdisk i norr? Alltfler tecken tyder nu på att ISIS även blir en förevändning för nya militära insatser från USA och dess allierade i Irak och Syrien.

ISIS roll framöver är dock inte självklar, eftersom dess skapare och uppdragsgivare har delvis olika agendor. Klart är dock att den används för olika syften. Uppgifter finns om att ISIS redan har frilansat som Frankensteins monster – som till slut även dödade sin egen skapare.

Samtidigt sätts militär in för att slå ner upplopp i USA, Israel har just erfarit att Gaza inte kan besegras med konventionella marktrupper och fortsätter därför bombningen av Gaza och allt fler nationer lämnar den sjunkande dollarn. Sverige står utan försvar och har vidöppna gränser för massinvandring.

Det ser mörkt ut.

(1) Samuel P Huntington drog upp riktlinjerna i sin bok ”The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order”, 1996. Zbigniew Brzenzinkis behandlar den geopolitiska strategin i sin bok ”The Grand Chessboard, American Primacy and its Geostrategic Imperatives”, 1997. Makteliten arbetar nu på två frontavsnitt – Ukraina och Syrien/Irak. Att den judiska staten, den judiska lobbyn främst i USA och judiska oligarker och ledande politiker i Ukraina, har en central roll i detta är numera helt öppen inför omvärlden.

 Anm. Lasse Wilhelmson gjorde en reportageresa i Mellanöstern i våras och intervjuade talesmannen för AMSI i Jordanien. Intervjun finns redovisad på hans blogg.

Se även Sniegoski: The Mainstream Media, ISIS, and Iraq War Déjà Vu

Support Morocco’s Offer to the Sahrawi People

By Lasse Wilhelmson

Updated 

The Sahrawi national resistance movement Polisario was founded in 1973 and fought French and Spanish colonialism alongside Morocco and Algeria.

Many Sahrawis fled during the armed conflict between Polisario and Morocco over Western Sahara in the mid seventies, and now live in refugee camps in Tindouf in Algeria. Morocco believes that Western Sahara has historical and cultural links with Morocco, while Polisario claims the right to self-determination in Western Sahara, quoting a 1975 decision made by The International Court of Justice in Haag concerning their right to self-determination after a referendum. Morocco and Polisario could not agree as to who might take part in a referendum so it has never been held. Subsequent to 1975, many Moroccans also live in the southern provinces (Western Sahara).

Morocco tried to solve the conflict in 2007 by giving the Sahrawis who still live in refugee camps the opportunity to return as Moroccan citizens with extra resources for education and housing, and offering all Sahrawis in the southern provinces partial self-determination under the kingdom. Algeria controls the refugee camps, and blocked Morocco’s offer because it wants access to the Atlantic coast.

Marxists and various other anti-imperialistic solidarity movements support Polisario’s struggle for self-determination and claim that Morocco is now a colonial power. A common argument is to compare the Sahrawis’ struggle with that of the Palestinians. However, this is very misleading because the Palestinians’ main problem – the right to return – would be solved if they received an offer similar to the Sahrawis’. Swedish Sami people have a solution that is similar, and a more relevant comparison, to the one Morocco is offering the Sahrawis. Two nomadic people who inhabit several national states.

A few questions to this ”left”:

1. Why not get involved in the situation of the Sami people in Sweden?

2. Why not help Morocco get rid of the remains of Spanish colonialism in Mellilla and Ceuta?

3. Why not criticise Algeria for blocking Morocco’s offer in 2007?

Many of Polisario’s leaders have changed their minds since 2007. As did the legendary Jewish Marxist, Abraham Sefarty, one of Polisario’s founders. He became advisor to King Hassan when he returned to Morocco from exile.

There is strong interest in keeping the Western Sahara issue unresolved, because it is being used by the former colonial powers and USrael as a hold over both Algeria and Morocco. They have not yet become involved in the neo-colonial ”Arab Springs”, with rampaging and weakening of existing national states, a prerequisite for the New World Order.

Why would the ”left” take part in that?

Updated:

A grossly biased article from June 21, 2014, Western Sahara Criticised for Oil Transports, describes Western Sahara as if it were a country occupied by Morocco with a population ( the Sahrawis) partly banished. The most spectacular thing about SVT’s (Swedish Broadcasting Company) article is that this view is said to be shared by the UN and the International Court of Justice in Haag. A truce has been in place since 1991 between the Moroccan army and Polisario, the Sahrawis’ liberation movement.

The facts of the case are that UN views Western Sahara as a ”non de-colonised territory” (included in the United Nations List of Non-Self-Governing Territories), that both the Sahrawis and the area are historically linked to Morocco, and that the issue of the area’s status should be decided by a referendum. Thus, there is no support from the UN for the article’s description of these facts.

Moreover, it should be said that nomadic tribes called Sahrawi have inhabited lands that include several nation states. In this respect they are similar to the Sami people who are scattered mainly around The Cap of the North but nevertheless have no state of their own.

But the Sahrawis are different from the Sami because they have ethnic connections with Morocco, while the Sami have their own strong ethnicity. It is easier to argue that the Sami are a people than it is regarding the Sahrawis. Indeed, the fact that a group is seen as a people does not alone give it the legal right to have its own state, but it is entitled to self-determination.

Morocco’s offer to the Sahrawis who still live in refugee camps in Algeria, entails returning with full citizen rights, extra resources for housing and education, and partial self-determination. It is a solution that is equally as generous as the one concerning the Nordic Sami.

Why are these circumstances kept silent in the Swedish debate and elsewhere?

Kommer Irak att befrias nu? – Intervju med Dr. Al-Faidhy (AMSI), 29 april 2014

In English

Dr. Muhammed Bashir Al-Faidhy, talesman för  the Association of Muslim Scholars in Iraq (AMSI).

Intervjuare: Snorre Lindquist och Lasse Wilhelmson, vilka nyligen blev intervjuade av ArabNyheter om situationen i Irak.

De åkte till Amman i Jordanien och träffade Dr. Muhammed Bashir Al-Faidhy. Mats Gabrielsson, en svensk dokumentärfilmare, deltog också. Intervjun tolkades mellan arabiska och engelska av fru Al-Haidari från AMSI.

Inledning

En blodig kraftmätning pågår sedan årsskiftet 2013-2014 i Irak som radikalt kan vända skeendet i Mellanöstern. Ytterst få ägnade saken någon uppmärksamhet före invasionen av Mosul den 10 juni 2014 och i västmedia rådde en talande tystnad. Och ändå befann sig halva Irak redan då i ett kaotiskt krigstillstånd. Staden Falluja belägrades och bombades för tredje gången på ett årtionde, denna gång av delar av den nya irakiska miljonarmèn med färsk vapenarsenal från USA. Trots att nu sju månader har gått och leveranser till staden hindras vägrar försvararna fortfarande att ge upp.

Omedelbart när krigshandlingarna startade slog västmedia fast att den irakiska armén heroiskt bekämpade Al-Qaida-gruppen ISIS/ISIL som från Syrien tagit sig över gränsen för att ta kontrollen över städerna. Man hade anammat USA:s och den irakiske premiärministern Nouri Al-Malkis beskrivning till hundra procent, trots att faktaunderlaget var ytterst magert och rapporterna motsägelsefulla. Fortfarande är denna uppfattning totalt dominerande vilket gör irakiernas motstånd osynligt.

Märkligt nog hakade några inflytelserika och vanligtvis kritiska skribenter på, som Jason Ditz på Antiwar.com, Cristof Lehmann på nsnbc ìnternational, samt från Sverige journalisten Stefan Lindgren. Den senare är en ledande vänsterskribent med erfarenheter från Vietnam- och Afghanistanrörelserna. Han ansåg till och med att det var fel att ge medicinsk assistans till de upproriska på annat sätt än genom Röda Korset.

Å andra sidan påstod skribenter på Brussels Tribunal som står den irakiska verkligheten närmare att Al-Maliki bekämpar sitt eget folk vilket efter tre års fruktlösa fredliga demonstationer bemötta med massakrer gör väpnat uppror mot regimens förtryck, rättsröta och vanskötsel av landet. Al-Qaida är syndabocken som användes som för att förblinda Väst menade man.

AMSI verkar inne i Irak för humanitära ändamål och har betytt mycket för det moraliska motståndet och sammanhållningen i landet. Så mycket att dess ledare Dr. Hareth Al-Dhari förlänades ansvaret att vara talesman och internationell representant för några av de väpnade motståndsgrupper som kämpade hårdast och mest principfast för att driva ut USA:s ockupationsarmè. AMSI är länkad till Brussels Tribunal och Dr. Al-Faidhy deltog som talare i dess senaste konferens i april 2014.

——————————————————

Fråga: Den irakiske premiärministern Al-Malikis stöd till Syriens Assad-regim ses av många i Väst som det definitiva beviset för att Irak har återvunnit oberoende och suveränitet efter att USA:s armè lämnat landet. Hur kommenterar ni påståendet?

– USA:s hållning vis à vi ”den arabiska våren” skiljer sig från land till land. Till exempel Syrien jämfört med Yemen. USA:s hållning till upproret i Irak skiljer sig totalt från hållningen till andra arabländers folkuppror. Vi såg hur USA stödde Libyens rebeller och involverade sig militärt. I Syrien har USA ända tills nu vägrat gå in militärt, trots det faktum att mängden dödade är många gånger fler än de i Libyen. Situationen i Syrien är annorlunda för att landet är uppbundet till Iran. Ryssland stöder Syrien därför att det är lierat med Iran. Men i det långa loppet har USA:s hållning till rebellerna i Syrien i praktiken utvecklats till ett stöd åt Malikis regim i Irak.

Jag skall ge ett exempel: Det är ett faktum att Iran sänder trupper och vapen till Syrien genom Irak. USA känner väl till detta och har upprepade gånger bett Al-Maliki att stoppa sändningarna. Al-Maliki ignorerar USA:s begäran, något som bekräftats officiellt. Trots detta stöder USA Maliki, därför att USA har ett projekt i Irak och vill upprätthålla och skydda sin ställning. USA har inte råd att orsaka en kris med Maliki och måste därför finna sig i att inte få igenom alla sina krav. Kort sagt: Villkoren för Irak är helt annorlunda jämförda med de villkor som gäller i resten av arabvärlden. USA är inte intresserat av demokrati; enbart dess egna intressen gäller.

Jag vill påminna om de enorma fredliga demonstrationer i Irak som genomfördes i 16 av dess 18 provinser åren 2011-2013. När Tunisien och Egypten gjorde motsvarande uppror ville USA ge sken av sitt stöd. Läs Obamas kommentarer vid den tiden! Men han hade inte ett ord till stöd för den stora demokratiska revolutionen i Irak! USA gav inget stöd, för Maliki var ju där! Det var ett uppror där både sunniter, shiiter och kurder deltog.

Al-Maliki representerar USA:s intressen i Irak, och samtidigt Irans intressen i Irak. Dessa intressen är sammanbundna och relaterade till varandra, vilket gör situationen komplicerad och svår att förstå för utomstående.

Konspirerade USA och Iran i hemlighet redan i början av ockupationen av Irak? Och har situationen nu ändrats i Syrien? En internationell diskussion pågår om detta. Vilka är de Syriska rebellerna, och vilka betalar dem?

– Saken är komplicerad. Stormakterna blandar sig i och en del ställer sig faktiskt och principiellt på de syriska rebellernas sida. På Syriens sida står Ryssland, Iran och Al-Malikis Irak. På Irans sida står också Ryssland och Kina. På den andra sidan står USA och Europa. Upproret i Syrien startades av folket, och hade faktiskt stora framgångar i början. Men det fastnade i Damaskus. Sedan drogs Hizbollah in för att slåss och Iran och Ryssland började förse Syrien med vapen och manskap. Detta förändrade läget.

Det finns en viktig händelse som man inte talar och om som gjorde att upproret förlorade stöd i världen. Iran beordrade Maliki att släppa mängder av tillfångatagna Al-Qaida för att ta dem till Syrien att slåss och skapa en organisation som skulle sätta skräck i världen. Avsikten var att få världsopinionen att ändra inställning till upproret och stödja Assad i hans kamp mot den nya organisationen. Detta är ingen anklagelse, det är inte något man kan påstå utan argument. Vi har bevis i form av en digital inspelning av Irans nuvarande justitieminister där han bekräftar detta. Han sade att smugglingen av Al-Qaida-medlemmar skedde under översyn av höga tjänstemän i Irak. Dessa element i Al-Qaida är de farligaste av de farliga. Amerikanerna arresterade dem och lämnade över dem till sin irakiska vasallregim. Nu skall historien från Syrien upprepas i Irak.

Är Syrienkriget ett ”proxy war”? Att stödja ett störtande av Syriens Assad men fördöma störtandet av Iraks Saddam Hussein kan synas inkonsekvent sett ur folkrättens perspektiv. Skall inte suveränitetsprincipen gälla universellt?

– Ja, detta är ett krig är ett ”proxy war”, ett krig fört av ombud. Detta är ett spel mellan stormakter där Assad enligt folkrättens definition försvarar sitt land. I början talade det internationella samfundet om att regimen måste bytas ut. Och nu, som resultat av det som hänt sägs det att man måste samarbeta med Assadregimen för att stoppa striderna. Detta är ett smutsigt spel där alla betalar Al-Qaida för en agenda i sitt eget intresse – USA, vissa arabstater och Iran – i slutändan är det folken som betalar.

Även Assadregimen betalar Al-Qaida. Det finns en överenskommelse mellan Assad och Al-Qaida. För två dagar sedan berättade The Times att Assad beslutat med om köp av olja som kommer från det territorium Al-Qaida behärskar i Syrien. Detta är en indirekt bekräftelse att oljan kontrolleras och säljs av Al-Qaida. Detta visste vi sen tidigare. Ni kommer att bli förvånade när jag nu berättar att när USA var en fysisk ockupant av Irak betalade USA Al-Qaida. De Al-Qaida-medlemmar som USA arresterade i Irak släpptes redan efter sex månader. Al-Qaida är ett redskap. Olika länder betalar Al-Qaida för att utföra illdåd som tjänar respektive lands egna intressen.

Hur är förhållandet mellan motståndet i Irak och Assadregimen?

– Vi stöder Syriens folk mot förtryckaren Assad och mot Al-Qaida. Motståndet i Irak sympatiserar stolt och starkt med syriska folket i dess kamp mot Assadregimen, men det har inte blandat sig i och sänder inga trupper. Stödet är på ett ideologiskt plan. De ser på Assadregimen som en diktatur och förtryckare och den måste bekämpas som sådan.

Assadregimen får stöd av shia-miliser som är tränade i Irak och dessa är några av det irakiska motståndets värsta fiender. I området finns två mot varandra tävlande projekt:

1) Det iranska projektet som sträcker sig från Teheran till Beirut. Projektets hörnstenar är Khamanei, Al-Maliki, Assad och Hassan Nasrallah. De spelar i samma orkester.

2) Det arabiska projektet som består av det syriska upproret och det irakiska motståndet.

På grund av att USA just nu är uppbundet vid Iran i den irakiska situationen verkar det uppenbart att USA har svårt att lösa det syriska problemet därför att USA inte vill störa Iran.

Det som nu händer i Mellanöstern och dess närområden, framstår som ett fullföljande av ”Den sionistiska planen för Mellanöstern”, som 1982 översattes från hebreiska av Israel Shahak. Den innebär förstörelse av existerande stater i regionen genom uppdelning i mindre enheter som skulle bekämpa varandra – inte den traditionellt imperialistiska för åtkomst av råvaror och billig arbetskraft. Håller ni med om det?

– Beklagligt nog är det detta ni beskriver som pågår. Det finns de som säger att USA skapade dessa uppror. Och det finns folk som säger att upproren i Mellanöstern är ett naturligt resultat av diktaturernas förtryck. Jag vill inte diskutera några av dessa möjligheter. Är detta planerat i förväg eller har de olika parterna agerat så att det blev så? Resultatet är ändå detsamma, både i Tunisien, Libyen, Yemen, Somalia och i Irak. Hur brillianta planerna än är så har resultatet blivit implodering, inte explodering. Det är makterna bakom detta som skapat diktaturerna.

En ny plan har skapats som bryter ner de diktaturer som är lierade men inte är ändamålsenliga för USA. Ta Khadaffi, han ville behålla och skydda Libyen. Ta Saddam Hussein, som ville detsamma med Irak. Började dessa diktatorer bli alltför oberoende? Nej, de såg sina länder som sin egendom. Men folkens uppror var äkta.

Därför stödde USA i början revolutionen. Detsamma som hänt i Irak hände nu i Syrien. Om Assad störtades skulle Rysslands intressen krossas. Av detta skäl ingrep Ryssland. Konflikten i Syrien är nu internationell. Men i Irak har stormakterna kommit överens. Nära 2.5 miljoner irakier har dödats eller skadats. Var är Ban Ki Moon. Var är Europa? Om någon där ser en katt dödas, ställer man till ett stort rabalder. Europas folk ser hundratals irakier dödas varje dag, men de är tysta.

Hur ser ni på den judiska statens och Palestinas roll i detta spel?

– Israels syfte är att hålla hela regionen instabil. Israels och USA:s syften är utbytbara. Israel agerar som ett bortskämt barn för USA och dess allierade. Kriget förs främst i Israels intresse, därefter i Irans intresse och i tredje hand i USA:s. År 2004 uttalade jag mig i en tysk TV-satelitkanal: Jag sa att Israel har nu ridit på den amerikanska åsnan. Hur? I Irak förlorar USA tusentals soldater och miljarder dollar och ödelägger sitt internationella rykte och vinnaren är Israel. Därför sade jag att Israel rider den amerikanska åsnan.

För vår del har vi inga problem med judarna. Vi ser judendomen som en religion given av Gud. Vi tror på deras heliga skrifter och på profeterna. Vi är beredda att leva i evig fred med judarna. Problemet är sionismen och ockupationen av Palestina.

Israel kontrollerar USA genom sin kontroll över ekonomin, finanserna, media och kultur. Israel har inflytande över besluten i USA. Kommer ni ihåg historien när israelerna sköt mot den lille pojken? Bilden av hur han sökte skydd hos sin far? Fotografen var en fransman och bilden gick ut över hela världen och skapade en ny anti-israelisk opinion. Vad gjorde Israel? Man sökte i arkiven, fann en bild av palestinier som fått tag i några bosättare, dödade dem och kastade liken ut genom fönstren. De är mycket skickliga i denna konst.

Varför talar ni och andra ledare i Mellanöstern inte öppet om den som rider åsnan?

– Enligt min mening är det klokt att inte öppet tala om dessa saker. Det kan orsaka ännu mer fiendskap mot oss hos amerikanerna. Det kan orsaka ännu mer komplikationer i regionen, och även från Israel som faktiskt orsakar problemen. Vi skyller inte på Israel. USA bär skulden.

Detta är en plikt för den amerikanska upplysta eliten. Min plikt är att upplysa mitt eget folk. Jag är irakier, har inget ansvar för det som händer i USA. Om jag gavs chansen att göra det ni föreslår i USA skulle jag göra det. Jag är säker på att detta inte ens skulle uppröra Israel. Den som följt hur dessa i Israels elit uttalar sig vet hur stolta de är över att de styr världen. Så när jag skulle sagt detta avslöjade jag inga hemligheter.

Är ockupationen över nu?

– Den militära amerikanska ockupationen är över, i den mening media lägger i den; den stora massan USA-militär är borta. Likaså tanks och stridsflygplan. Nu är vi istället i skuggan av en annan slags ockupation, en där ockupationsmakten finns överallt där den vill se till sina intressen. Detta är inte nytt. När tyskarna ockuperade Frankrike och fransmännen gjorde motstånd lämnade tyskarna över administrationen till Vichy-regeringen, medan själva makten låg kvar hos Tyskland. Fransmännen ansåg sig inte befriade förrän Vichy-regimen var borta och Tysklands makt med den. Detsamma gäller situationen i Irak. Maliki-regeringen är en amerikansk regering och representerar USA:s intressen i Irak och genomför USA:s planer. Vi anser inte att vi är befriade förrän den regim de lämnade över till oss försvunnit liksom också hela det system USA tog med sig.

Det rätta svaret svaret på frågan ”Är ockupationen över?” är detta: ”Ja, ockupationen är borta – men nej, den är kvar.”

Anser ni att Iran bör betraktas som en ockupationsmakt vid sidan av USA?

– Samarbetet och alliansen mellan USA och Iran är mycket omfattande i Irak. Iran kallar USA ”den store Satan”. Men fråga vilken irakier som helst om vem som är USA:s store vän så blir svaret ”Iran är USA:s store vän”. Iran har visat USA sin stora vänskap vid ockupationen av Afghanistan och Irak.

Det följande har sagts av Abtahi , rådgivare till Khatami och f.d. premiärminister i Iran:   ”Om det inte varit för Iran hade varken Kabul eller Bagdad ockuperats”. Och detta är korrekt. Men Iran vill inte ha USA som vän – enbart. Därför att Iran har intressen och kan dra fördel av ockupationen för förverkligandet av sina intressen. Vem red åsnan? Var där någon annan också? Iran red också åsnan!

Hur många militärer har USA idag i Irak? Reguljära sådana och legosoldater?  

– Detta svårt säga exakt därför att amerikanerna håller det strikt hemligt. Vi har informationer att det finns mer än 13000 tjänstemän. De har baser, men vi vet inte antalet militärer på dem: Bagdad International Airport, baser i Bagdad, Nazeriya, Balad och Mosel. De attackerar inte några. Antalet legosoldater har minskat. Amerikanerna deltar inte offentligt i striderna, men av videoinspelningar från operationer i Anbar nyligen framgår att amerikansk accent förekommer bland soldaterna. Vi anser det fullt möjligt att amerikanska officerare används som rådgivare, men har inga bevis.

Hur ser ni på Al-Maliki-regimens legitimitet ur folkrättens perspektiv?

– Folkrätten smutsas ned av USA. Ban Ki Moon talar om massakrer i Syrien men inte om massakrerna i Irak. T.ex. ”vattenkriget” där Maliki beordrat översvämningar vid Fallujah. Hitler gjorde så också. USA lät skriva Iraks konstitution på vilken valet av Maliki vilar. En konstitution får inte skrivas under ockupation enligt folkrätten. Alltså är den nuvarande regimen i Irak att anse som illegitim. Sex provinser revolterar nu. I fyra av dessa existerar ingen som helst kontroll av Malikis regim, detta enligt ett antal ledamöter i parlamentet. Hundratusen irakier har flytt till öknen. Att hålla val under dessa förhållanden måste anses som löjeväckande. Ban Ki Moon struntar i att reglerna i folkrätten inte följs.

För tre dagar sedan kallade USA:s talesman i State Department valet i Syrien för ”farsartat”. Varför är Syriens val en ”fars” medan valet i Irak ett uttryck för demokrati? Valet i Irak tjänar USA:s intressen, men inte valet i Syrien. Om världen inte stoppar USA går den mot en ny medeltid, den där djungelns lag råder.

Hur många iranier finns idag inne i Irak som arbetar för Iran?

– Iran blandar sig inte i Iraks inre angelägenheter genom utifrån kommande iranier men genom den politiska klass som finns inne Irak.

Al-Maliki är överbefälhavare över armèn och fösvarsminister och samtidigt chef för alla säkerhetsministerier med totalt cirka 1.250 miljoner man och över miliserna med cirka 1 miljon man. Han får sina order från Kasem Suleimany som är direkt knuten till Khameyni. Suleimany är en av de generaler som är ansvariga för Irans Al-Quds-armè. Man kan säga att Irak nu är en provins i Iran. Och USA vet om det. Obama är kritiserad för detta av några kongressmedlemmar. De sade att han lämnat över Irak till Iran.

Av detta skäl har USA hittills undvikit att förarga Iran, därför att USA har intressen i Irak och Irak finns i Irans händer. Kanske ni minns talet som Saudiarabiens ambassadör höll i Washington? ”Det är inte logiskt av USA att erbjuda Irak på ett guldfat till Iran.” Irak regeras av Khameyni och Al-Maliki är bara en tjänsteman.

Det ni nu säger är att fastän USA är världens starkaste militärmakt i dag så regeras USA av andra och är de facto svagt!

– Absolut, åtminstone när det gäller Irak! USA:s ambassadör i Bagdad kan inte göra något utan att rådfråga Irans ambassad i Bagdad. Men jag försäkrar er, Irans makt i Irak kommer upphöra mycket snart. Irans projekt i Irak tjänar USA när det gäller förstörelsen av Irak. State Department sände 2006 ett memorandum till Bush att Israels Mossad skulle likvidera 300 av Iraks mest framstående akademiker och vetenskapsmän med hjälp av USA-trupper. USA är ju en stormakt. Historiskt sett är landet huvudansvarigt för dödandet av dessa. Dokumentet är ett bevis och erkännande. Nu utför Iranierna dåden. Varför skulle Mossad och CIA döda när Iran finns? Detta är ett exempel på det komplicerade förhållandet mellan USA och Iran.

Hur mycket pengar och vapen sänder Saudiarabien respektive Qatar till ISIS och Al-Qaida i Irak?

– Det arabiska stödet är helt och hållet riktat till Syriens rebeller, därför att detta tillåts av USA. Stöd riktat till Irak tillåts ej. Dessa arabstater vill inte ha svårigheter med USA. Om de inte tillåts stödja irakierna – hur skall de då kunna stödja Al-Qaida i Irak?

Blandar sig Muslimska Brödraskapet (MB) på något sätt i Iraks inre angelägenheter?

– MB hör till USA:s gäng. I det provisoriska rådet i Irak som bildades år 2003 var MB en av hörnstenarna genom det islamiska partiet och fortfarande är de med i regeringen. Men de har ingen position bland irakierna. Vi ser dem som en del i ockupationsprojektet.

Hur har motståndet utvecklats?

– Det som händer i Irak är en folkets revolution mot det system som USA tog med sig med sin ockupation av Irak. En revolution handlar om människor. Där revolutioner händer i världen är det av en mängd orsaker. Det finns uppror mot fattigdom, förtryck, diktatur, korruption och för identitet. Alla dessa orsaker finns i Irak. Det som Iraks folk nu utsätts för är en förlängning av den amerikanska ockupationen som avsåg att tvätta bort den irakiska civilisationen. Irakier dödas, sätts i fängelse och plundras på sin nations rikedomar och deras nationella identitet berövas dem. Kanske är denna revolution lite försenad, men folket har varit upptaget av att kampen för sin överlevnad. Motståndet orsakade USA stora förluster men det irakiska folket led också stora förluster.

USA bombade städerna från luften, dock tvangs USA dra sig ur och tillsatte Al-Maliki som fortsatte på samma sätt. Al-Maliki representerar Irans projekt. Därför införde han, förutom metoder som USA har lärt ut, också metoder som Iran lärt ut, nya metoder som var värre än t.o.m. USA:s. Under hela denna period var folket mot USA och mot förtrycket. Tidigare var metoderna USA-style, nu blev det Iran-style. Under hela denna tid när nationen/folket utsattes för hårt förtryck hade vi brevväxling med motståndsrörelsen.

Efter att USA verkställde sitt stopp för militära aktiviteter fortsatte Iraks armé arbetet med en offensiv, men motståndet såg dem som irakier. Det kändes svårt att vända vapnen mot dem, för de var ju irakier. Så under hela denna period (2011-2013) var motståndsmännen lugna och tysta, för att i stället utnyttja tiden till att organisera en kraftfull och bred rörelse med hundratusentals nya aktivister i Diyala, södra Irak och områdena runt Bagdad.

Al-Maliki använde tiden till att låta sina miliser fördriva sunnier från deras områden. Det finns statistik som visar att rensningen var framgångsrik, och det var miliser som gjorde det. Irans projekt baseras på etnisk rensning. På ett år drevs 20 000 sunnier ut ur områden runt Bagdad. Viktigt att påpeka är att alla irakier var utsatta för förtryck, inte bara sunnier. Mord, tortyr etc. mot oppositionella. Sex provinser var särskilt utsatta. Att det är frågan om en etnisk rensning har bekräftats av internationella NGO:s samt EU-parlamentsledamoten Struan Stevenson i en inlaga i EU-parlamentet. USA och all västmedia reagerade med total tystnad.

Revolutionen startade 25 februari 20011 som en följd av förtrycket med enorma demonstrationer i 16 av Iraks 18 provinser. Kurder, sunnier och shiiter deltog. Al-Maliki svarade med mord, arresteringar och slog ner upproret efter sex månader.

Tahrir-torget i Bagdad fylldes av tiotusentals demonstrerande människor. De krävde att regeringen Maliki avgick. Vi har bildbevis på att Iranska ledare var närvarande som inspektörer och beskådade det hela från höga byggnader. De bar militär uniform och hade skägg som är vanligt i Irans armé. Alla vi irakier vet att skägg inte är tillåtet i Iraks armé. Även deras ansikten och kläder avslöjade dem. Irans inblandning var uppenbar.

USA hade inga problem, de vill bara bli av med demonstrationerna. Men som det irakiska ordstävet säger: ”Så länge det finns eld under grytan fortsätter den koka”. Så länge det finns perser (i Irak) fortsätter revolutionen. Jag sade i ett uttalande att revolutionen kommer igen. Nu kom den igen, men inte i de 16 provinser jag talade om, bara i de 6 provinser där majoriteten av invånarna är sunnier; Anbar, Bagdad, Salahuddin, Diyala, Tàmim och Nineveh. Ni har absolut rätt att fråga varför inte i alla? Orsakerna är två:

1) I dessa sex provinser är förtrycket som hårdast, Maliki koncentrerar alla sina trupper där.

2) I de södra provinserna kan Iranlojala styrkor kontrollera befolkningen genom sina alltomfattande säkerhetstjänster där. Ett antal mord skedde på oppositionella, och de lyckades sätta skräck i befolkningen. I norra Irak kunde de två kurdpartierna stoppa folk från att gå ut och demonstrera.

Vill det irakiska folket en delning av landet, eller kommer det att enas?

– Irakierna vägrar en delning – både sunni, shia, kurder och araber. En del hävdar att en delning skulle minska förtrycket. Gjorde man idag en vetenskaplig opinionsundersökning skulle man troligen finna att en stor majoritet av folket är emot en delning av landet. USA är inte heller längre övertygat om en delning. En delning skulle betyda att södra delen blir Iransk. Och en kurdisk separation i norr skulle uppröra Turkiet. Iran som tidigare ville ha en delning, är inte heller intresserat längre, därför att nu vill de ha allt.

Hur organiserar motståndet sin väpnade kamp i dag? Vad hände med Al-Rashedeen-armén och alla de andra fraktionerna?

När amerikanerna gav sig av, avbröt motståndsgrupperna sina strider. Men när striderna började igen i Anbar i december 2013 gick kloka människor in i diskussionerna mellan fraktionernas ledare. De övertygade revolutionärerna om att inrätta ett antal militära råd ledda av äldre och erfarna officerare från Iraks gamla armè. Dessa militära råd fick benämningen ”The Military Councils for the Revolutionary Tribes”. Det finns nio stycken; i Anbar, Bagdad, Mosul, etc. Dessa råd organiserar rörelsen och operationerna. De gamla fraktionerna The Mujahedeen-army, Al-Rashedeen-army, 1920 Revolution Brigades arbetar nu under nya paraplyn och man ser inte deras gamla namn längre. Därför är organisationen nu mycket effektivare.

Amerikanerna arbetar dygnet runt för att de skall misslyckas. De gör allt för att hjälpa Maliki med vapen. De hindrar världens araber från att ge någon hjälp och likaledes internationella organisationer från sympatihandlingar.

Av samma orsaker som motståndet mot USA ockupation lyckades när vi gick genom svåra tider, av samma orsak kommer denna revolution trots oerhörda svårigheter att lyckas. Vi får inga finanser, inga leveranser av förnödenheter och ingen politisk uppbackning från något håll. Amerika försöker skapa samma situation nu som då. Nu finansierar de så kallade Al-Qaidagrupper, dessa betalda yrkesmördare, som vi tidigare lyckade bli av med, för att dölja och misskreditera den folkliga revolutionen. Och nu växer de igen upp som svampar ur jorden. Det blir som i Syrien, det finns bara Dàash (irakiernas namn på Al-Qaida). Samma gäng som i Syrien upprepar nu sina dåd i Irak.

Så ni menar att det är det traditionella uråldriga stamsystemet som enar folket i Irak, genom att länka samman sunniter, shiiter och kurder? Stamlojaliteten enar motståndet och besegrar ockupantens ”demokrati”?

– Stammarna tillkännager att de vill ha oberoende och demokrati. Men USA vägrar. Om man frågar en irakier vad folket vill ha, är svaret: Vi vill ha en demokrati! Jag måste vara optimist. Jag hoppas Amerika blir mer rättvist. Nu behandlar de oss som icke-människor och virus som måste förstöras.

 

Läs också

Maj. General Mizher Al Qaissi, Official Spokesman for The General Military Council for Iarqi Revolutionaries.

AMSI statement on the expulsion of Iraqi Christians from the city of Mosul by ISIL

Iraqi Baath Party declares war on ISIS