Bild: Biståndsminister Gunilla Carlsson
Regeringens biståndsminister Gunilla Carlsson har i dagarna ifrågasatt innehållet i en skrift som palestinagrupperna i Sverige (PGS) har tagit fram, där det bland annat sägs
”för att bevara status quo har Israel utvecklat ett system av maktutövning som syftar till att behålla kontrollen över palestinierna och isolera dem från israelerna. Systemets grundprinciper är separation och systematisk diskriminering. Jämförelser med det tidigare sydafrikanska apartheidsystemet har blivit allt mer relevanta”.
Detta är en ungefärlig beskrivning av det som är kärnan i begreppet ”Judisk stat”. Något som alla Israels regeringar alltid försökt få omvärlden att acceptera, till skillnad från att erkänna en stat med lika rättigheter för alla sina medborgare. Kravet att bli erkänd som en ”Judisk stat” av olika företrädare för palestinierna har alltid varit en förutsättning i Israels ”förhandlingar” med dessa, eftersom det innebär ett uppgivande av palestiniernas rättigheter i Israel, liksom de fördrivnas rätt att återvända, då ju dessa krav är oförenliga med en ”Judisk stat” – definitionsmässigt. Innebörden av den ”judiska staten” är den viktigaste beståndsdelen i sionismen allt sedan dess anfader Moses Hess och dess formelle grundare Theodor Herzl.
PGS jämförelser skulle dessutom kunna utvecklas, eftersom Israels behandling av palestinierna och andra icke-judar är värre än den tidigare behandlingen av de icke-vita i Sydafrika, då merparten av palestinierna fördrivits och deras land stulits genom en folkmordspolitk. Detta är allmän kunskap bland alla som är någorlunda insatta i situationen i Mellanöstern med mera.
Svenska kommitteén mot antisemitism (SKAM) och ”antirasistiska” Expo, har på senare tid tillsammans med andra anhängare av den rasistiska apartheidstaten, såsom Axsess, Samfundet Sverige-Israel och Aftonbladets ledarblogg med flera, bedrivit häxjakt på personer som påvisat den judiska statens karaktär. Nu senast den israelfödde Gilad Attzmon som nyligen medverkade på Umeå jazzfestival och en av de föreslagna programledarna, Ana Gina, för Melodifestivalen. Man skulle kunna säga att ”antisemitismen” i och med detta nu har blivit ett av de främsta uttrycken för sanningen.
Dessa skamlösa kampanjer har nu kulminerat i en situation där den svenska nomenklaturan inom politik och media, inklusive den statliga myndigheten för sionistisk ideologiproduktion, Forum för levande historia (FFHL), alltmer kommit att bita sig själva i svansen. Genom att utdefiniera och förfölja kritiker av sionismen, Israel och israelkramarna, har yttrandefriheten ytterligare beskurits, med en tudelning av den offentliga debatten som följd. Denna nomenklatura isolerar nu alltmer sig själv och diskuterar sina egna motsägelser, genom att desperat söka syndabockar utanför sin egen begränsade krets.
Självklart är detta en följd av och ett politiskt försvar mot den ökande allmänna kunskapen om Israels och den judiska lobbyns (AIPAC) i USA grepp om dess utrikespolitik och Israels uppladdning för ett nytt storkrig i Västasien genom ett angrepp på Iran. Men även, och inte minst, är det ett uttryck för den bakomliggande bankkapitalismens svindlerier och kris, som för närvarande domineras av den judiska maffian på Wall Street och den ”amerikanska” privata centralbanken Federal Reserv (Fed). Sionismen som omfattas av många fler än merparten av alla judar, är idag den viktigaste uttrycksformen för den anglo-amerikanska imperiaiismen och dess nykoloniala krig.
En logisk konsekvens av den nu uppkomna situationen, vore att SKAM och Expo påbörjar en häxjakt på regeringen vars företrädare uppenbarligen ifrågasätter den ”judiska statens” karaktär, vilket verkar vara ett av de mest omhuldade uttrycken för dagens ”antisemitism”. Det kommer vi emellertid inte att få se.
Täby den 8 november 2011
Lasse Wilhelmson
Nu även på Arabnyheter och Sourze
Lasse Wilhelmson 