Skrivet av Lasse Wilhelmson
Trodde du att Cast Lead (gazamassakern) för fyra år sedan var nog och att världens regeringar därefter skulle sätta stopp för Mad dog? (1)
Tror du att Mad dog handlar om FN, EU, Nato, USA, Storbritannien, Saudiarabien, Egypten, Syrien och andra nationer?
Kanske tror du att det handlar om nykolonialism, imperialism eller till och med oljan – den slutliga kampen mellan vänster och höger, eller mellan religioner?
Knappast, det handlar om sionismen, som samtidigt är både vänster och höger, eller hur? (2)
Du tänker alltså på Israel – Rotschildstaten endast för judar?
Tyvärr, men du har fel – åtminståne delvis.
Mad dog handlar om den entitet som fortfarande kontrollerar Central banking, ideologiproduktionen och de militära resurserna – än så länge …
Mad dog är även ”on the top of the foodchain” för den stammentalitet som nu förstör kärlek mellan människor och hotar världen med Armageddon.
Mad dog vill ha Jerusalem som världens huvudstad med världens folk som slavar.
Mad dog ser bara ”De utvalda” som människor och kan aldrig få nog.
Mad dog är Judisk makt (mer än så?) och världens folk är nu alla ”palestinier” – även de flesta judar.
Det är dags för alla som använder sig av palestinierna och Palestina för sina egna agendor att enas, eftersom Palestina finns i alla våra hjärtan – stöttepelaren för humanismen.
(Skrivet på den åttonde dagen av ”Pillar of Cloud” 2012)
Uppdatering på kvällen samma dag som ovan.
Palestinierna i Gaza firar nu Hamas, Palestinska islamic jihads och andra gruppers seger, medan Netanyahu och Barak ser tämligen molokna ut på presskonferensen.
Som alltid är de förstås besvikna över att de inte fick tillfälle att mörda fler palestinier. Men de borde vara glada ändå, eftersom de lyckades undkomma en snabb pyrrusseger i stället för en långsam. Säkert fanns det fler överraskningar som väntade från det palestinska motståndet. Men vad de än får så kommer Netanyahu, Barak och deras gelikar ändå aldrig att få nog.
”Pillar of Cloud” kommer sannolikt att bli en vändpunkt, inte bara för palestinierna, utan för hela Mellanöstern och mer därtill. Den judiska entiteten på stulet land kommer aldrig att vara densamma framöver.
Det som hände är självklart ett resultat av noggranna förberedelser av Hamas och Palestinska islamic jihad, samt solidaritet särskilt från Hesbollah och Iran. Men det kännetecknas även av ett maktskifte där Strategerna tagit överhanden gentemot Mad dogs i den av judar dominerade makteliten utanför den judiska entiteten i Palestina. Det verkar vara en rockad från den politiske schackspelaren Zbigniew Brzezinski med anhang där den judiska entiteten framstår som ett damoffer när blixtschacket inte längre fungerade.
Ett steg tillbaks och sen två framåt är också något att fundera över.
Framöver kommer den Judiska makten att försöka gå vidare med sitt NWO-projekt (den nya världsordningen) förmodligen tillsammans med Egypten och Saudiarabien. Och ingen kan veta vilka löften som gavs till Netanyahu och Barak rörande Iran som fortfarande är ett hinder när det gäller att ta sig an Ryssland och Kina. Iran verkar nu få en liknande strategisk roll i Västasien som Tyskland hade i Europa före och under Andra världskriget. Sedan länge har säkerligen judiska gökungar penetrerat de banksystem som behövs när allt som går har sugits ut ur dollarn.
Den som ser får leva …
Mest hoppingivande är trots allt att den palestinska segern kommer att underlätta enigheten mellan palestinier sinsemellan och alla araber i befrielsen av Palestina. Den judiska entiteten i Palestina kan knappast heller länge vara så attraktiv som ”Mellanösterns enda demokrati” för världens stater.
Så, låt oss därför glädjas och fira denna dag och gazapalestiniernas heroiska kamp.
Med kärlek och solidaritet till er alla.
1. Befria Al Quds och Palestina: tal på Al Qudsdagen 2009
3. Quo vadis?
Lasse Wilhelmson 