Svar till Expo:s artikel ”TV-profil tipsar om antisemitisk bok”

Skärmavbild+2012-11-23+kl-1.+09.01.32

Uppdaterat 2013-01-17  med andra vågen av häxjakten mot yttrandefriheten: Schlagerduo talar ut om rasism, SvD, Nu krävs krafttag mot hatet på nätet, AB, Massiva kritiken mot Gina: ”Jag bröt ihop”, Expressen

———————————————————————————

Expo har i rubricerad artikel den 23 november 2012, angripit programledaren i TV Gina Dirawi som har palestinsk släktbakgrund. Denna artikel har därefter via TT refererats och spritts på bred bas i hela media.

4maps

Att Expo ogillar att Gina Dirawi och andra palestinier ibland ger uttryck för sitt missnöje med att deras hemland stulits och att de flesta fördrivits och tvingats i exil, är allmänt känt. Expo kritiserar aldrig den judiska statens rasistiska karaktär och dess folkmordspolitik (se FN:s konvention) gentemot palestinierna, men bedriver ofta häxjakt på dem som så gör.

Den åsyftade boken Är världen upp och ner? (2009) är ett urval med artiklar av och intervjuer med undertecknad under perioden 2003-2009. Flera artiklar är skrivna tillsammans med andra personer. Boken handlar om Palestina, de nykoloniala krigen och sionismen (1), men är även en omprövning av vissa ”sanningar” om 1900-talets historia, så som de beskrivs av segrarna i ryska revolutionen och de bägge världskrigen. Boken kan också ses som en personlig inre resa och ett försök att inta en av ideologier och religioner oberoende humanism.

Det uppmärksammade drevet mot Gina Dirawi har skett med ”guilt by association”. Det är en vanlig men ytterst osmaklig och etiskt klandervärd metod. Med förvrängande omtolkningar konstrueras en falsk tabubild av boken och dess författare. Några saker kan man undra över.

a) Skall vi inte längre läsa böcker, utöver ren underhållning? I synnerhet sådana som skiljer sig från våra förutfattade uppfattningar, för att förkovra oss och kanske till och med för att förstå våra egna liv i den värld vi lever.

b) Behöver vi moraliska väktare som talar om för oss vilka böcker som är passande? Skall läsare och författare brännmärkas, i stället för att öppet diskuteras? Står bokbålens tid åter för dörren? Vi som är lite äldre minns pjäsen Häxkitteln (1953) av Arthur Miller.

c) Hur kommer det sig att media alltid rutinmässigt återpublicerar Expos skriverier, ofta via TT, sällan kontrollerar sanningshalten när det gäller fakta och citat utryckta ur sitt sammanhang, ifrågasätter tolkningar och allmänna värdeomdömen, eller kontrollerar källor?

Så till något om mina faktiska uppfattningar i anslutning till det som anförs i Expos artikel.

Jag anser att det idag inte finns någon human och rättvis lösning på situationen i Israel/Palestina, annat än att alla fördrivna palestinier får komma hem och återfå sina egendomar enligt FN-resolution 194. De judiska bosättare som inte önskar leva med lika rättigheter och i sämja med palestinierna mellan Medelhavet och Jordanfloden bör återvända till de länder de kom ifrån. Det kan tyckas utopiskt, men allt annat leder till katastrof även för judarna själva i Israel/Palestina och för omvärlden.

Jag försöker alltid vara noga med att inte skuldbelägga hela grupper bara för att vissa delar av dem beter sig illa eller brottsligt. Mig veterligen har jag aldrig gjort detta. Samtidigt är det detta som jag oftast anklagas för – men bara när det gäller judar. Jag väntar fortfarande på att någon kan påvisa detta mer konkret och i sitt sammanhang så att jag kan rätta eller förklara mig.

Jag hatar inte människor, men väl dubbla måttstockar – hyckleri. Det hyckleri som jag anser är så uppenbart när det gäller allting som på något sätt har med Israel/Palestina, judar och sionismen att göra. Jag finner hyckleri direkt motbjudande, eftersom det är totalt oförenligt med etik och moral – för mig. Det är grunden för de hårda ord jag ofta använder i mina politiska artiklar.

Oftast kritiserar jag den judiska ”maffian” som är bland de rikaste och mest inflytelserika i västvärlden och de som betjänar deras intressen. Eller judiska intresseorganisationer och till exempel de judiska bosättarna. Ibland är det dock naturligt att prata om judarna liksom palestinierna och svenskarna som grupper, av rent språkliga skäl. Och självklart kan man också kritisera ideologier, religioner, mentaliteter och kulturer i mera allmänna ordalag.

Jag anser att det är ett faktum och inte en myt, att det finns en judisk maffia (liksom det finns en italiensk och kinesisk) och att den och andra sionistiska intressen för närvarande har ett oproportionerligt stort inflytande över världsekonomin, ideologiproduktionen (media och Hollywood mm) i västvärlden och den amerikanska utrikespolitiken. Och att det är på liknande sätt i de flesta europeiska länder.

Detta inflytande utövas i huvudsak helt öppet och många är mycket kända personer. Detta leder till en dominans som är ett stort problem, eftersom judar oftast sätter sin egen lojalitet till den judiska staten före det land de bor i. Det måste få vara legitimt att diskutera detta öppet och utan häxjakter.

Jag grundar det mesta jag skriver på uppgifter i israeliska tidningar och bibliotek, samt böcker från judiska historieprofessorer och statsvetare. Än så länge finns det mesta även på nätet.

Jag anser att sionisterna missbrukar judendomen på liknande sätt som korsfararna tidigare gjorde med kristendomen. Detta sagt utan att förringa wahhabiternas missbruk av Islam. Jag har varnat för att den judiska statens och den judiska maffians folkrättsbrott kan komma att slå tillbaka på alla judar om de inte förmår att ta avstånd från dessa. Detta med anledning av att den judiska staten utropats i alla judars namn och att alla Israels krig är behängda med judiska religiösa symboler.

I Expos artikel citeras jag: ”Judefientlighet har det funnits genom historien. Men ofta är det så att det är judarna själva som genom sitt eget beteende har framkallat den.” Vad är det för konstigt med det? Detsamma gäller ju även andra grupper som ser sig själva som för mer än andra, i synnerhet som ”Guds utvalda folk”. Det jag främst reagerar emot är när judarnas självpåtagna monopol på lidande överordnas andras lidande i syfte att legitimera Israels politik och behandlingen av palestinierna.

Jag anser också att Förintelsen med stort F har omvandlats till en tabubelagd religiös dogm i stället för att ses som en historisk händelse, legitim att diskutera och ompröva. Mest upprörd blir jag när den används i politiskt syfte för att starta nya krig och legitimera folkmordet på palestinierna, som inte hade någonting överhuvudtaget med detta att göra. Till slut kommer även detta att gå ut över judarna själva.

Mig veterligt finns det inga Förintelseförnekare i betydelsen att förneka att grova brott och övergrepp skedde mot judar, men även mot andra, under Andra världskriget. Alla så kallade ”Förintelseförnekare” som dömts och fängslats har enbart granskat och omprövat olika delar av den officiella dogmen (2).

Begreppet ”antisemitism” (3) har numera kommit att bli helt obrukbart på grund av att det används som politiska medel i huvudsak för att misskreditera israelkritiker av olika slag, eller för att smeta ner folks ryggar.

Den israeliska tidigare parlamentsledamoten Shulamit Alony säger i en intervju av den kända amerikanska radio/TV reportern Amy Goodman: ”Det är ett trick, vi använder det alltid” (4).

Beträffande begreppet ”konspirationsteoretiker” så missbrukas även det, i politiskt syfte. Konspirationer har alltid skett och sker än idag – i maktens korridorer. Vi som försöker förstå makthavarnas konspirationer kallas av dem och deras kujoner för konspirationsteoretiker med innebörden sjuka fantasier. Detta är ett orwellskt språkbruk. Och visst finns det så kallade tokstollar i alla läger. Men jag kan försäkra att många är utplanterade av dem som har makten för att skapa förvirring och lägga ut sidospår.

Slutligen: Jag föreläser och diskuterar med alla. Mina artiklar publiceras var som helst. Jag är alltid offentlig och vill bli bemött i sak, vilket i princip inte skett under de tio år jag skrivit i dessa frågor. Ordet är fritt?

Om det jag skrivit ovan och för övrigt, innebär att jag är ”konspirationsteoretiker”, ”antisemit” och ”Förintelseförnekare”, vill jag säga: Må så vara och då hoppas jag att vi blir fler.

Täby den 30 november 2012

Lasse Wilhelmson

1. Vad är sionismen?

2. Varför är saningen farlig?

3. Med ”antisemitismen” som politiskt vapen

4. It´s a trick, we always use it

Advertisements

Kommentarer inaktiverade.